Direktlänk till inlägg 12 oktober 2013
Previosly:
Jag tittade frågande på Ida.
"There was a guy in the backseat that totalychecked you out." fnittrade hon med handen för ansiktet.
Jag vände mig om. I bakrutan på bilen såg jag en blond kille titta på mig.
Jag räckte ut tungan åt honom, vände mig och sprang efter Ida som försvunnit i folkmassan.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag sprang förbi en klänningsaffär och var tvungen att vända tillbaka, för jag kunde se Ida därinne.
Klockan över dörren pinglade, och genast kom ett biträde fram till mig.
"Do you want soething special? A dress for the schoolprom, or for a wedding....?" undrade hon.
"Eehh...no..thanks. I'm just looking after my friend" sa jag.
Hon försökte genast hjälpa mig.
"Is she tall? Blond? Was she going to buy something special? Hon fullkomligt bombaderade mig med frågor.
Till slut sa jag:
"Oh, there she is!" och gick vimelkantig därifrån.
Snart hittade jag Ida vid en ställning med klänningar som såg ut att höra hemma bland Brittney Spears
galakläder.
"Why do you always do like that?" frågade hon medan hon tog ut en kort, glansig klänning och höll den framför
sig.
"It's for his own safety" sa jag och lekte förstrött med ett par långa balhandskar.
Ida fnös och hängde tillbaka klänningen igen.
"If you don't give them a chance, you'll never know if Justin maybe accept them"
Jag följde efter henne till bröllopsavdelningen.
"Maybe, but I won't risk their life just so I can figure out." Jag lutade mig mot väggen.
Ida himlade med ögonen, och vände sig bort. Hon hakade loss en stor bröllopsklänning från väggen och tittade
drömmande på den.
"Imagine, a long walk, with your whole family and friends around you. And then, at the end you meet the man
you love." Hon suckade "I wish that I will do that one day".
" Not with my brother I hope." Jag gick fram till henne och tittade på klänningen. "That's not the one."
Jag gick längs raderna av vitt. Siden, tyll, rosor, pärlor, allt en brud kan önska bära.
Sen hittade jag den. En smal klänning i silver.
"Close your eyes" ropade jag över axeln till Ida. Hon fnittrade nervöst, men gjorde som jag sa.
Jag tog hennes hand och ledde henne till en av de stora speglarna. Jag höll klänningen framför henne.
"Now, look."
Ida öppnade ögonen och drog efter andan.
"Wow.....I don't know what to say" sa hon och tittade på den blonda flickan i spegeln.
"Why not start with 'Thanks for saveing my wedding from being a totaly fiasko because of my dress'" sa jag.
Hon vände sig om och slog mig på armen, men skrattade.
"Sure, Thanks for saving my wedding from being a totaly fiasko because of YOUR dress" härmade hon min
pipiga imitation, och tjöt sen av skratt.
"You know I wasn't mean that" tjöt jag lika full av skratt.
"So what did you mean then? That my taste is bad?!" skrek Ida, släppte klänningen över en klädställning och
började jaga mig.
"No" skrek jag tillbaka och duckade under en hylla "I'm just saying that the dress I picked out was way more beautiful."
Vi sprang skrikande ut från affären och ut bland människorna på gatan. Vi rundade bilar, i försök att undvika varandra, och lämnade ett kaos av ilskna röster och höga tutande efter oss.
Curled up in the corner of my couch, reading silently, eyes tired, buds in ears, playing soft music. A feeling of hopelessness. Yeah. That's the one. ...
Att jag inte lägger in så mycket beror på att jag 1) fått Facebook 2) Instagram 3) Wattpad. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Jag ska försöka. Ommdet blir så att jag slutar lägga upp så säger jag till. Bloggen kommer inte stängas ner helt. Inte för...
Man ska inte skaffa Facebook, för då går det utför. Jag skriver ju aldrig här längre. Ska göra mitt bästa. ...
Om jag inte har något att göra inlägg om, är det okej att inte höra det då?... ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 |
10 |
11 |
12 | 13 |
|||
14 |
15 | 16 | 17 |
18 | 19 |
20 |
|||
21 |
22 | 23 |
24 |
25 |
26 |
27 | |||
28 | 29 |
30 |
31 |
||||||
|